Det finns flera anledningar till att föreningar växer. I den här delen får du ta del av Rädda barnens lokala verksamhet i Halmstad. Föreningen såg ett stort behov av att skapa verksamhet för barn på flykt och ge dem möjlighet att vistas utanför sina boenden. Verksamheten bedrivs i samarbete mellan Rädda Barnen, Region Halland och Halmstads kommun, men bärs upp av en mängd engagerade volontärer.

I de centrala delarna av Halmstad driver Rädda barnens lokalförening en barnvänlig plats för barn på flykt och deras anhöriga. De håller till i en före detta busstation som ägs av kommunen.

Verksamheten på den barnvänliga platsen pågår för fullt. På tisdagar och torsdagar kommer framför allt många barn och mammor som flytt från Ukraina. Runt 10–15 barn och 7–10 vuxna kommer per tillfälle. Barnen är allt mellan 1 och 17 år gamla, så det krävs lite olika möjligheter. 

Fler barnfamiljer nu

Det är fler familjer som kommer till den barnvänliga platsen nu än tidigare i höstas. Totalt hade verksamheten 500 besökare förra året, varav 300 var barn. Ryktet har spridit sig, så att också en del som bor lite längre bort kommer dit.

– Vi ville ha verksamheten som en barnvänlig plats här i centrum, inte på själva boendet utanför staden, så att barnen och deras mammor kommer i väg lite, säger Fabiola.

Lokalföreningen betalar bussresor

– De ukrainska mammorna får bara 71 kronor om dagen och en bussbiljett fram och tillbaka till centrum kostar runt 50 kronor, så det går inte ihop, säger Gay Ljungberg, som är kassör i lokalföreningen och samtidigt ordförande i distriktet.

Resorna för mammorna och barnen har blivit lokalföreningens största utgift. Men det är viktigt för dem att kunna ta sig från boendet in till staden och till den barnvänliga platsen.

Något annat som kommer att behöva lösas i framtiden är att hitta en ny lokal för verksamheten eftersom den gamla busstationen ska rivas. Vart de ska flytta, vet lokalföreningen i dagsläget inte, men de vet att det kommer att lösa sig, eftersom verksamheten är uppskattad och behovet av den finns.

– Vi har lärt oss mycket efter responsen 2015–2016 och haft mer dialog med målgruppen den här gången, vilket har varit bra. Det gäller också att ha det tryggt och lugnt och att ha bra personal här, som direktstödsverksamheten kräver, berättar Gay Ljungberg.

Viktig för att verksamheten ska fungera

Förutom styrelsemedlemmarna och volontärerna på plats, finns Adriana, som är anställd på 80 procent och viktig för att hela verksamheten ska fungera. Hon är pedagog i grunden och planerar verksamheten tillsammans med de frivilliga. Adriana började själv som volontär en gång, så hon har lätt att sätta sig in i deras situation.

– Regionen och lokalföreningen är överens om att det måste finnas en anställd för att direktstödsverksamheten ska fungera, säger Fabiola.

Adriana berättar att det fungerar bra arbetet på den barnvänliga platsen.

– De ukrainska mödrarna blivit mer hemmastadda på den barnvänliga platsen, de blir mer och mer som volontärer, säger hon och fortsätter:

– I julas anordnade de en ukrainsk julfest med piroger, kåldolmar och annan ukrainsk festmat. De hade också ordnat ett julspel tillsammans med barnen. Det var jättefint och det var så härligt att se barnens glada ansikten, hur deras ögon glänste.

Mahmoud Diab är volontär. Han kan flera språk, så han är en viktig länk mellan barnen, mammorna och lokalföreningen.

Lek och pyssel

Barnen sitter och leker eller pysslar på olika platser på den barnvänliga platsen. På golvet har de bland annat tågbanor, bilar, bollar olika maracas och en slags terapeutisk sand som är lugnande att bearbeta.

Ett av barnen på plats i dag är fyraårige Misha. Han är där tillsammans med sin mamma. Han pratar inte svenska men volontären Mahmoud Diab berättar att han bland annat tycker om att lägga pussel och att spela bingo.

Mahmoud pratar arabiska, engelska och ryska. Och lite svenska. De flesta barnen som besöker verksamheten kommer från Ukraina men även arabisktalande barn finns där.

Han har själv flytt från två krig, först från Syrien och sen från Ukraina. När han flytt från Syrien bodde han i östra Ukraina där de pratade ryska. Han arbetade som grafiker men när Ryssland invaderade Ukraina för ett år sedan, var han tvungen att fly igen. Nu är han alltså volontär på den barnvänliga platsen och hoppas på att hitta en anställning i Sverige.

– Språket är viktigt för barnen och det är bra att jag kan kommunicera med deras föräldrar, säger han.

De andra volontärerna på plats under eftermiddagen heter Lena och Inger. De kommer till verksamheten när de har möjlighet, för att vara där för barnen och mammorna. De pysslar med barnen, fixar fika och avlastar mammorna.

– Det är en stor förändring från hur det var i höstas, vi har hittar formerna mer nu. Vi har mer styrda aktiviteter och det kunde vara lite mer kaosartat i början, säger Lena.

– De här barnen behöver leka och vara barn och de behöver trygghet. Och mammorna behöver prata med varandra sinsemellan, fyller Inger i.

—–

Förutom verksamheten på själva platsen bedrivs också språkundervisning och en kultursatsning tillsammans med Stadsbiblioteket.

Under vinjetten ”Föreningar som växer!” får du ta del av exempel på föreningar på frammarsch. Vad är orsaken till att föreningen växt och vad finns för hinder för att kunna växa ännu mer? Tipsa gärna om fler exempel att lyfta fram! rebecca@hbf.se

När Rysslands krig mot Ukraina bröt ut i februari 2022 såg flera frivilliga försvarsorganisationer ett ökat intresse från såväl samhället som nya medlemmar. Fler såg betydelsen av att stärka det svenska totalförsvaret.

Det ökade intresset gjorde att Ann Wallnedal, ordförande på Civilförsvarsförbundet Halmstad, fick upp förhoppningen om det äntligen skulle gå att få till fler samarbeten mellan de halländska kommunerna och frivilliga resursgrupper (FRG). Genom FRG-samarbeten träffas och övar de frivilliga försvarsorganisationerna och kommuner tillsammans på krissituationer och etablerar en ordning för vem som ska göra vad och vilka kontaktvägar som finns, om krisen kommer. Det kan handla om allt från att ordna transporter, ställa upp värmestugor eller se till att barnen på förskolan tas om hand.   

Tyvärr har förhoppningen inte slagit in. Den enda FRG som fanns i Halland avvecklades vid årsskiftet på grund av finansieringsfrågor. Det sätter fingret på svårigheten att å ena sidan höra hur viktigt det är att skapa förutsättningar för hela samhället och bidra till totalförsvaret, å andra att kommunerna ”bör” se till att FRG etableras.

Statens otydlighet skapar en osäkerhet och gör att samarbetet oftare hänger på enskilda tjänstepersoner än kommuners självinsikt om vilken livförsäkring de frivilliga resursgrupperna kan utgöra och värdet i att regelbundet öva krisberedskap innan krisen står för dörren.

Ann Wallnedal menar att staten, som ansvarar för rikets säkerhet, ska peka med hela handen, finansiera och kräva att det finns samverkan kring krisberedskap i landets alla 290 kommuner.

—

Civilförsvarsförbundet är en organisation med fokus att utbilda, informera och hjälpa till i kris. Förbundet finns i hela Sverige och är en av de 18 frivilliga försvarsorganisationerna som pekats ut som en del av det civila totalförsvaret. Civilförsvarsförbundets medlemmar är nyckelspelare i att underlätta i händelse av kris och är en aktiv part i att bygga upp ett robust totalförsvar, stärka hemberedskapen och höja kunskapen kring hjärt- och lungräddning.

Under vinjetten ”Föreningar som växer!” får du ta del av exempel på föreningar på frammarsch. Vad är orsaken till att föreningen växt och vad finns för hinder för att kunna växa ännu mer? Tipsa gärna om fler exempel att lyfta fram! rebecca@hbf.se

Vid varje samverkanskonferens brukar ett antal organisationer upptäcka att de inte signerat Överenskommelsen. I vår samverkan så försöker vi att inte tränga oss på, utan låter alla få vara med när vi har aktiviteter. Vi håller parollen fritt och frivilligt högt. Om din organisation är lite nyfiken på vad vi har för oss när vi ses, men ännu inte är säkra på att ni vill bli en part så är ni självklart välkomna att delta precis som alla andra.

Men det är klart att det värmer lite extra i hjärtat när organisation efter organisation kommer fram och är förvånade att de inte är med officiellt. Och då välkomnar vi dem lite extra. Organisationer som signerade Överenskommelsen i samband med samverkanskonferensen 2022 var Hela Sverige ska leva Halland, Osteoporosföreningen Halland och Psoriasis förbundet Halland.

Hela Sverige ska leva Halland är den regionala länsavdelningen av Hela Sverige-organisationen som samlar civilsamhällets kraft kring landsbygdsutveckling i vårt sköna, gröna län på Västkusten. De bedriver opinionsarbete och verkar som kontaktorgan/bollplank mellan föreningar och myndigheter kring landsbygdsfrågor. De anordnar även mötesplatser och utbildningsdagar för sina lokala utvecklingsgrupper.

Osteoporosföreningen Halland är en förening för människor med benskörhet och för deras anhöriga och andra som har anknytning eller engagemang för sjukdomen. Föreningen bygger på ideella krafter och är politiskt och ideologiskt obunden. De är den enda patientorganisation som satsar sina resurser på diagnosen osteoporos.

Psoriasisförbundet Hallands län är en intresseorganisation för människor med psoriasis och psoriasisartrit, anhöriga och alla andra som delar vår vision. De arbetar för att alla med psoriasis och psoriasisartrit ska kunna leva ett bra liv.

Tack för att ni finns.

Varje år arrangerar den Halländska Överenskommelsen en konferens som syftar till att stärka relationen mellan offentlig och idéburen sektor i Halland. I år ville vi lyfta upp frågor om tillit, kontroll och förtroende för våra verksamheter och för våra samarbeten.

Continue reading

Under våren har arbetsgruppen bland annat jobbat med att titta på hur de idéburna representanterna i arbetsgruppen tillsätts. Vi skulle vilja kolla med er hur ni ser på det hela.

Continue reading